Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins genombrott 1918-1921 öppnade vägen till ökat politiskt inflytande. De idéer som tidigare hade vänt sig emot staten och kyrkan bidrog nu till att bygga upp ett mer jämlikt välfärdssamhälle, ett folkhem...

+ Läs mer

Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.

+ Läs mer

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...

+ Läs mer

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet...

+ Läs mer

På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.

+ Läs mer

Sedan förhistorisk tid har vi människor skapat regler för hur våra samhällen ska fungera. En del regler är sociala regler, till exempel att vi ställer oss i kö till bussen istället för att alla ska försöka att ta oss in i bussen samtidigt. Andra regler är så kallade rättsregler. De har fått sin status som rättsregler på grund av hur de har skapats. Juridik är läran om rättsregler och deras användning. Jurister arbetar ofta med frågor om hur rättsregler ska förstås och användas. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på vad juridik är och vad det innebär att vara jurist...

+ Läs mer

Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik...

+ Läs mer

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets kärlekshistoria, som finns skildrad i återfunna brev, visar en djup passion och smärta. Deras öden - präglade av kärlek, svartsjuka, längtan efter barn och rädsla för pesten - ger en gripande inblick i aristokratins liv i 1300-talets norditalienska städer...

+ Läs mer

I New Yorks West Side strider två gatugäng - The Jets och The Sharks - om makt och territorium. Tidigt i storyn uppstår en förbjuden kärlek mellan Tony från Jets och Maria från Sharks. Trots farorna och rivaliteten mellan deras båda gäng, försöker de hålla fast vid sin kärlek. Men när våldet eskalerar och tragedin drabbar dem, ställs deras kärlek inför svåra prövningar. I den här samhällsmiljön är det gatugängens regler som styr, och för Maria och Tony blir kampen mot fördomar och våld en kamp för sin kärlek och överlevnad. "West Side Story" är en fri och modern omtolkning av Shakespeares "Romeo och Julia", placerad i gängmiljö i vår tids New York...

+ Läs mer

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...

+ Läs mer

På 1100-talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering. Han gifte sig med en vacker kvinna, Hallgerd. Trots deras kärlek fanns det också hat mellan dem. När Gunnar försvarade sin ära och Hallgerd svek honom, slutade det i tragedi. I Njals saga berättas deras tragiska historia samtidigt som vi som läsare ges en inblick i det vikingatida isländska samhället med dess sociala strukturer, konflikter och tragedier...

+ Läs mer

Det har snart gått tusen år sedan sagan om Tristan och Isolde berättades för första gången. Den har sedan under århundradenas gång återberättats av många författare på olika språk, på keltiska, franska, tyska, engelska. De flesta av de äldsta texterna har gått förlorade, och vi känner dem endast genom att andra författare har återberättat dem. Den text vi här citerar är sammanställd i modern tid av fransmannen Joseph Bédier...

+ Läs mer

Catullus var en romersk diktare och beundrare av den grekiska kvinnliga poeten Sapfo (som vi berättat om i en tidigare artikel). Han översatte hennes verk till latin, men skrev också egna kärleksdikter, framförallt till en kvinna som han kallade Lesbia. Hennes verkliga identitet är dock omdiskuterad. I hans dikter utforskas - liksom hos Sapfo - teman som kärlek, glädje och sorg...

+ Läs mer

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända kvinnliga poeten i världshistorien, kanske mest berömd för sina kärleksdikter. Trots sparsam information om henne har några av hennes verk överlevt tidens tand. Sapfo levde i en tid då männen styrde både hemmet och samhället. Men hon kunde genom sitt författarskap nå utanför de sociala barriärer som hindrade kvinnor från att komma till tals i offentligheten...

+ Läs mer

Kärlekslyriken från Höga Visan i Gamla testamentet fångar glädjen och njutningen i kärleken. Författaren hyllar kärleken mellan man och kvinna utan moraliska pekpinnar. Höga Visan ger en glimt av en forntida kultur där kärleken blomstrade bland herdarna, vinodlarna och de älskande, trots att de levde i en tid där arrangerade äktenskap var vanligt...

+ Läs mer

Dikten "Jag vill till henne" skrevs för över 3 000 år sedan i det forntida Egypten. Denna uråldriga dikt speglar människans tidlösa längtan och kärlek. Trots tidens och kulturens skiftningar genom historien har känslorna av hopp, längtan och passion förblivit samma i alla tider...

+ Läs mer

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...

+ Läs mer